Digitala valutor och CBDC

Att betala med kontanter har de senaste åren blivit ovanligare & ovanligare. Idag är Sverige ett av utav världens mest kontantfria länder, där privatpersoner liksom företag använder sig utav digitala betalningsmedel & betalningstjänster. Detta globala fenomen har lett till att centralbanker världen över undersöker möjligheten att skapa digitala valutor – så kallade CBDC(Central Bank Digital Currency). Men vad skulle en digital centralbankskrona innebära för vårt banksystem, privatekonomin och den globala finansmarknaden? Det ska vi redogöra för i denna artikel om digitala valutor, där vi tittar på allt ifrån Riksbankens potentiella e-krona till Kinas digitala yuan, och resonerar kring dess fördelar & nackdelar, samt dess troliga konsekvenser för framtiden.

Minskat användande av kontanter & Kryptos etablering globalt

Om man ser någon betala med kontanter idag i affären är det inte ovanligt att folk tror personen arbetar svart eller är kriminell.

Faktumet är att antalet kontantbetalningar i Sverige har sjunkit till under 1/10 del av alla transaktioner, detta har skapat en oro hos Riksbanken om hur statens pengar marginaliseras. Stefan Ingves vår tidigare riksbankschef hat uttryckt att det ska finnas digitala statliga pengar ( digital valuta ) som ett tillgängligt betalningsmedel.

Detta är inte bara en svensk företeelse, även centralbanker & centralbankschefer globalt ser samma trend och undersöker därmed aktivt möjligheterna med en såkallad CBDC. Över 90% av världens centralbanker arbetar aktivt numera med digitala valutor . Kina, som var först ut har kommit en bra bit på vägen med sitt pilotprojekt, jämfört med Europeiska centralbanken som fortfarande är kvar i utredningsfasen för en digital euro. Drivkrafterna bakom e-valutor varierar bland länder, i t.ex. utvecklingsländer har man hopp om att en digital valuta kan öka landets finansiella inkludering & göra dess inhemska betalningar effektivare.

Däremot i utvecklade ekonomier som Sverige handlar det hela mer om att framtidssäkra betalningssystemet, erbjuda ett alternativ till privata betalmedel (som kryptovalutor) och behålla sin monetära suveränitet även in i den digitala eran.

Sveriges e-krona

Redan 2017 började Riksbanken föra diskussioner kring en e-krona och sedan dess har ett flertal utredningar och pilotprojekt genomförts. Men vart står vi idag? Riksbankens pilotprojekt som är i fas 4 har testat en rad tekniska lösningar för hur en e-krona skulle kunna fungera i praktiken både online & offline.

Än sålänge har inget beslut tagits om att införa e-kronan men arbetet fortlöper. Riksbanken har betonat att en digital valuta skulle vara ett komplement till kontanter. Precis som  för kontanter skulle e-kronan vara gratis ett betalningsmedel som är gratis att använda & accepteras överallt i samhället.

Beslutsfattare inom regeringen har inte tagit ställning till en eventuell e-krona ännu. Men Bankerna å andra sidan har uttryckt en stor oro (mer om det längre ner). Riksbankens inställning är tydlig: Sverige ska inte hamna i en situation där svenska folket endast är hänvisade till att använda kommersiella aktörers digitala pengar & betalningstjänster (bankkonton, Swish, kryptovalutor etcetera).

Samtidigt betonar Riksbanken att en e-krona måste utformas med försiktighet för att inte störa eller skada det finanssystemet. Metoden som Riksbanken tittar på för att lyckad med detta är att ge ut e-kronor till banker och betalningsleverantörer, som i sin tur distribuerar dem till allmänheten, ungefär som hur kontanter sprids.

Lärdomar från andra länders digitala valutor

Kina är längst fram bland större ekonomierna som testat sin digitala valuta. Deras digitala yuan (e-CNY) har använts i ett pilotprojekt under två år. Resultatet? Det har varit rätt så positivt. Projektet har resulterat i att över 120 miljoner digitala plånböcker har öppnats och transaktioner till ett värde av 1,8 biljoner yuan (ca 2.500 miljarder kronor) genomföres fram till mitten av 2023. För att få folk att pröva på e-valutan E-CNY har staten gett ut bonusar och rabatter. Den digitala yuanen är inte ett nationellt betalningsmedel idag – men Kina har visat vägen för hur man kan rulla ut CBDC till miljontals användare relativt snabbt & med goda resultat.

För att ta ett dåligt exempel, tittat vi på Nigerias erfarenhet med eNaira, den digitala versionen av deras valuta Nairan. Den lanserades 2021 med ambitionen att deras valuta skulle inkluderas mer internationellt, men än sålänge har det inte givit någon nämnbar effekt. Ett stort problem har varit att få nigerianerna att börja använda den trots kampanjer, rabattprogram och t.o.m. att vissa subventioner betalas ut via eNaira. Bland många nigerianer upplever man inte något särskilt värde av att använda eNaira jämfört med deras vanliga bankappar eller kontanter, bristande förtroende till regeringen kan såklart spela in också. Nigeria illustrerar problemet med att få folk att anpassa sig och tro på ny teknik, speciellt om den presenteras utav en lågförtroende stat.

Hur påverkas banker och privatpersoner?

Hur banksystemet kan påverkas om centralbanken erbjudar digitala pengar direkt till allmänheten är en viktig fråga. Många banker ställer sig skeptiska till det hela. En tes som framförts ifrån dom är om medborgarna kan ha ett sparkonto hos Riksbanken i e-kronor finns risken att de flyttar pengar i orostider från vanliga bankkonton till mer säkra e-kronor, vilket skulle leda till minskad inlåning hos bankerna. Detta kan i sin tur driva bankerna till att söka dyrare finansiering på marknaden, höja sina räntor eller dra ned på utlåning (krediter).

Riksbanken har försökt lugna bankerna med att e-kronan troligtvis skulle ha ett insättningstak och inte vara räntebärande. Detta skulle göra e-kronan mindre attraktiv jämfört med vanliga konton, vilket skulle kunna förhindra en massflykt av pengar.

Privatpersoner kan dra nytta av e-kronan genom att den är statlig och riskfri, till skillnad från pengar som sitter på ett bankkonto som trots insättningsgarantier, ändå har en kreditrisk kopplad till banken. Förhoppningen är att transaktioner med e-kronan ska vara lika enkel som med swish.

Oron har varit stor bland folk över en eventuell e-krona, framförallt kopplat integritet och övervakning. Om centralbanken ser alla betalningar finns risk att det kränker ens personliga integritet. Som svar på detta har centralbanker, som Riksbanken och ECB, betonat att integritetsskydd kommer vara inbyggt i de digitala valutorna. Kanske till en början, men vågar man tro på att det alltid kommer vara så?

Vad betyder detta för Sveriges ekonomiska landskap?

Skulle Sverige introducera en e-krona kommer det troligtvis innebära gradvisa förändringar snarare än en snabb implementering. På lång sikt kan e-kronan vara en viktig del i ekonomin & agera som den digitala motsvarigheten till att ha kontanter i madrassen. Sparande skulle kunna bli tryggare eftersom något tak på insättningsgaranti inte skulle finnas.

Bankerna och finanssektorn kan däremot behöva tänka om sin affärsmodell då en e-krona skulle vara ett slags alternativ till delar av deras erbjudande. Banker skulle behöva konkurrera genom bättre service eller bättre ränta för att behålla sina kunder. Betalningssystem skulle också förändras: det gäller både banker, kortnätverk och tjänster som Swish & Paypal.

Den globala finansmarknaden observerar fenomenet med intresse. Till exempel kan Dollarns totaldominans utmanas på lång sikt om attraktiva digitala alternativ växer fram. För Sverige som har en liten öppen ekonomi gäller det att hänga med i racet, så att vår valuta och vårt finanssystem kan hänga med i de globala finansiella förändringarna.