Trump Tariffs – Chockerande höga tullar
Igår, den 2 april, tog president Trump steget fullt ut med den tullpolitik han länge talat om. Kort sammanfattat inför han:
En basnivå på 10% för nästan alla varor som importeras till USA
Undantag för grannländerna Kanada och Mexiko
Reciproka” tullar – i princip strafftullar – för länder som Trump anser missgynnar amerikansk export
Dessa är inte små justeringar i handelspolitiken. De högre tullsatserna för specifika länder är faktiskt ganska dramatiska när man tittar på siffrorna
Det mest slående med detta är hur snabbt det ska implementeras. Den generella 10%-tullen börjar gälla redan på fredag, den 5 april. De högre, landspecifika tullarna följer tätt efter och träder i kraft den 9 april. Det ger företag och handelspartners nästan ingen tid att anpassa sig.
Men vad innebär egentligen dessa Trump tariffs för vanligt folk, företag och världshandeln? Låt mig förklara det hela utan ekonomisk jargong och krångliga begrepp.
Vad är Trump Tariffs dess syfte?
I sin enklaste form är Trump Tariffs=tullar i form av skatt som läggs på importerade varor. När Trump pratar om tullar menar han avgifter som utländska företag måste betala för att sälja sina produkter i USA. När jag lyssnade på Trumps motivering kände jag igen retoriken från hans tidigare presidentperiod, men med ännu större självsäkerhet. Han framhåller tre huvudsakliga argument:
1. Stärka amerikansk industri genom att göra utländska produkter dyrare
2. Minska handelsunderskottet (USA importerar mer än landet exporterar)
3. Skapa arbetstillfällen inom USA
Han lovade också att tullintäkterna skulle användas för att sänka skatter och minska den nationella skulden. Men som någon som jobbat med ekonomi i över ett decennium vet jag att sådana beräkningar sällan är så enkla som de låter.
Vilka konsekvenser kommer av det?
Som någon som upplevde finanskrisen 2008 och den efterföljande återhämtningen, känner jag en växande oro. Ekonomer jag följer pekar på flera risker:
Högre priser på importerade varor (tänk elektronik, kläder, bilar, etc.)
Minskade investeringar när företag blir osäkra på spelreglerna
Risk för ”stagflation” – en giftig kombination av hög inflation och låg tillväxt
De preliminära prognoserna jag sett talar om en möjlig nedgång i BNP och ökad arbetslöshet. Inte en fullskalig krasch, men definitivt en inbromsning i ekonomin.
Som med alla ekonomiska beslut kommer det finnas vinnare och förlorare. På plussidan kan vissa amerikanska tillverkare faktiskt gynnas om deras utländska konkurrenter blir dyrare. Stål, aluminium och vissa textilproducenter kanske ser en uppsving.
Men förlorarna är många fler:
Globala leveranskedjor som måste omstruktureras med kort varsel
Konsumenter som möter högre priser på allt från smartphones till kläder
Amerikanska företag som förlitar sig på importerade komponenter
Exportörer som kan drabbas av andra länders motåtgärder
Reaktioner på Trump Tariffs
Det tog inte många timmar förrän reaktionerna började komma från världens ekonomiska maktcentrum. EU-ledare, Japan, Sydkorea och många fler har uttryckt allt från ”djup oro” till rena hot om motåtgärder.
En känsla av déjà vu infinner sig. För några år sedan, under Trumps första presidentperiod, hamnade vi nära ett fullskaligt handelskrig med Kina och andra länder. Nu verkar vi gå tillbaka till – och kanske bortom – den punkten.
Det som slår mig när jag tittar på det större perspektivet är hur detta markerar ett fundamentalt skifte i USA:s förhållande till global handel. Sedan andra världskriget har USA varit den främsta förespråkaren för frihandel och ekonomisk integration. Nu går landet i motsatt riktning.
Jag kan inte låta bli att fundera på hur detta påverkar det globala ekonomiska samarbetet på längre sikt. Institutioner som WTO, IMF och Världsbanken har alla byggts runt idén om ökad ekonomisk integration.
Vad kommer hända nu?
De närmaste veckorna kommer att bli avgörande. Kommer andra länder att svara med egna tullar? Kommer det att finnas utrymme för förhandlingar? Hur kommer marknaderna att reagera när de nya reglerna träder i kraft?
Som en försiktig investerare håller jag ett extra öga på mina placeringar just nu. Och som konsument överväger jag om det är dags att göra vissa inköp innan priserna potentiellt stiger.
Oavsett vad man tycker om president Trumps politik, står det klart att vi nu går in i en ny fas av ekonomiska relationer som kommer att påverka allt från din nästa smartphone till räntan på ditt bolån.
För vanliga konsumenter är det bästa rådet att vara uppmärksam på prisökningar och kanske vara lite mer försiktig med stora inköp av importerade varor framöver.
Oavsett vad man tycker om Trumps politik, är en sak säker: i vår sammankopplade värld påverkar beslut i Washington oundvikligen livet för människor från Stockholm till Shanghai.
Lista över Trump Tariffs för olika länder
Kina: 34% tull på importerade varor, vilket tillsammans med tidigare tullar ger en total tullsats på 54%.
Vietnam: 46% tull på importerade varor.
Japan: 24% tull på importerade varor.
Sydkorea: 25% tull på importerade varor.
Indien: 26% tull på importerade varor.
Taiwan: 32% tull på importerade varor.
Thailand: 36% tull på importerade varor.
Europeiska unionen (EU): 20% tull på importerade varor.
Kambodja: 49% tull på importerade varor.
Sri Lanka: 44% tull på importerade varor.
Storbritannien: 10% tull på importerade varor.
Australien: 10% tull på importerade varor.
Brasilien: 10% tull på importerade varor.
Singapore: 10% tull på importerade varor.
Chile: 10% tull på importerade varor.
Lesotho: 50% tull på importerade varor.
Laos: 48% tull på importerade varor.
Madagaskar: 47% tull på importerade varor.
Myanmar (Burma): 44% tull på importerade varor.
Se den kompletta listan på Vita Huset officiella hemsida