Trump stoppar sensationellt nog bidrag till WTO
USA har beslutat att sätta sina bidrag till Världshandelsorganisationen (WTO) på paus för 2024 och 2025. Enligt källor skedde detta utan förvarning i mars 2025, då en amerikansk delegat på ett WTO-budgetmöte meddelade att utbetalningarna stoppas tills vidare enligt Reuters. Beslutet motiveras som en del av Trumps administrationens breda satsning på att minska federala utgifter, särskilt vad gäller bidrag till internationella organisationer enligt DN. President Donald Trump har under sin andra mandatperiod intensifierat sin “America First”-politik genom att dra sig tillbaka från globala institutioner som anses motarbeta USA:s intressen. Bland annat har administrationen indikerat planer på att lämna Världshälsoorganisationen (WHO) och se över samtliga medlemskap i globala organ.
Bakgrunden till denna konflikt med WTO går tillbaka flera år. Redan 2019 blockerade USA tillsättningen av nya domare till WTO:s överprövningsorgan, Appellate Body, vilket kraftigt försvagade WTO:s tvistlösningssystem. Washington anklagade WTO för att överskrida sitt mandat i handelsdispyter. Trump-administrationen har länge uttryckt missnöje med WTO:s regler, som man menar missgynnar USA och låter andra länder – särskilt Kina – dra fördelar av systemet. Att nu hålla inne USA:s medlemsavgift kan ses som nästa steg i denna konfrontativa linje. Amerikanska toppföreträdare har också argumenterat att WTO inskränker USA:s suveränitet i handelspolitiken och behöver reformeras eller ignoreras. Samtidigt har ekonomer påpekat att WTO-medlemskapet historiskt gynnat USA:s ekonomi; en tysk studie uppskattade exempelvis att WTO-avtalen ökat USA:s BNP med hundratals miljarder dollar skriver cato.org. Det understryker spänningen mellan Trumps nationalistiska perspektiv och den traditionella synen på frihandelns ömsesidiga fördelar.
Konsekvenser för WTO
USA är WTO:s största finansiär och stod 2024 för cirka 11% av organisationens budget (motsvarande ca 2,3 miljarder kronor). Att denna andel nu uteblir skapar ett hål i budgeten på åtminstone 25 miljoner dollar. WTO har börjat förbereda en reservplan för att hantera en längre utebliven betalning. Under WTO:s regler betraktas USA nu som en medlem med betalningsdröjsmål eftersom 2024-avgiften inte betalats. Det medför att amerikanska representanter tills vidare inte får leda WTO-kommittéer eller ta del av vissa officiella dokument. Om avgiften förblir obetald över ett år riskerar USA ännu strängare administrativa åtgärder enligt WTO:s regelverk. Andra länder som hamnat i denna kategori (till exempel Bolivia och Kongo) har gradvis förlorat inflytande tills betalning skett. WTO kan alltså begränsa USA:s roll inom organisationen så länge avgifterna fryses.
Samtidigt betonar WTO-sekretariatet att man kan hålla i gång verksamheten på kort sikt trots inkomstbortfallet. Andra medlemsländer skulle dock kunna behöva öka sina bidrag om USA:s utevaro blir långvarig, eller så måste WTO skära ned på aktiviteter. Situationen är utan motstycke – aldrig tidigare har den största medlemmen aktivt hållit inne sin finansiering på detta vis.
Påverkan på världshandeln
Beslutet sänder chockvågor genom den globala handelspolitiken. WTO utgör fundamentet för reglerad frihandel, och USA:s agerande riskerar att underminera det multilaterala systemet. Om WTO försvagas ytterligare kan länder i högre grad ta till enskilda tullar och handelskrig i brist på fungerande tvistlösning. Redan har Trumps regering infört nya tullar – i februari 2025 aviserades exempelvis 25% tariff på vissa importerade bilar (news.ku.edu) – vilket eldar på handelskonflikter. En expert menar att administrationen nu betraktar nästan varje handelsfråga som en nationell säkerhetsfråga och agerar utan hänsyn till decennielånga avtal, vilket riskerar en global handelskonflikt. Om USA fortsätter på den inslagna vägen kan en “upptrappad spiral” av protektionism skada världshandeln och den ekonomiska utvecklingen, varnar analytiker.
Samtidigt kan man argumentera att trycket på WTO att reformeras ökar. Många länder – inklusive EU och Kina – har uttryckt behov av att modernisera WTO:s regler och göra tvistlösningen effektiv igen. USA:s bojkott kan tvinga fram förändringar, men det är ett högt spel. I värsta fall ställs globalt samarbete åt sidan till förmån för maktpolitik och bilaterala uppgörelser. Att världshandeln vuxit snabbare än ekonomin som helhet sedan 1990-talet är till stor del WTO-systemets förtjänst, noterar ekonomer. Ett sönderfall av detta system skulle kunna bromsa handelsutbyte, investeringar och tillväxt på bred front.
Flera bedömare tror dock att USA till slut kommer att betala sin skuld till WTO. Till exempel påpekas att Trump-regeringen trots allt har nominerat en ambassadör till WTO, vilket tyder på viss vilja att stanna kvar. Mycket hänger på politiska förhandlingar: Trump kan tänkas använda betalningen som ett förhandlingskort för att få igenom reformkrav. För världshandeln står dock mycket på spel. Om USA – som världens största ekonomi – inte backar upp det regelbaserade handelssystemet riskerar internationell handel att bli mer oberäknelig. Andra stora aktörer kan svara med egna regler eller allianser vid sidan av WTO.
Ur ett svenskt perspektiv, som en liten exportberoendeekonomi, är en stabil regelstyrd världshandel avgörande. Osäkerheten kring WTO bekymrar många beslutsfattare. Samtidigt väcker USA:s dragfrågor om hur mycket av regelverket som vilar på frivillig vilja. WTO saknar ju faktiska sanktionsmöjligheter utöver diplomatiska påtryckningar. Om en tung medlem struntar i sina förpliktelser kan det inspirera andra att göra samma sak – ett slags “farlig signal” för hela systemet.
En lätt opinionsbetraktelse: Beslutet att frysa WTO-bidragen kan ses som symboliskt för en tid där internationella samarbeten utmanas av nationellt inåtblickande politik. Vissa applåderar Trumps hårda tag som ett sätt att pressa fram förändring i en organisation man länge varit frustrerad på. Men i längden kan isolering straffa sig. Att riva ner tar minuter, att bygga upp kan ta årtionden – ett ordspråk som kan appliceras på handelsrelationer. Om USA till sist återupptar sin finansiering återstår att se om skadan på förtroendet redan är skedd. För världshandeln vore det bästa om alla parter åter band sig till att lösa meningsskiljaktigheter vid förhandlingsbordet i stället för via handelskrig. Som en professor uttrycker det har Trumps linje hittills präglats av ekonomisk nationalism och brist på respekt för mångåriga avtal, något som skapar en farligare och mer oförutsägbar världshandel. Diskussionen lär fortsätta om huruvida USA:s frustration med WTO kan lösas genom reform – eller om världen tvingas anpassa sig till en ny, mer fragmenterad handelsordning.